1952.56.0545 :: teckning

Forskningsresande, geograf, författare. Fil.dr.

H. blev adlad 1902.

Efter att ha tagit en doktorsgrad i Halle (1892) genomförde H. tre egna expeditioner i Centralasien (1893-97, 1899-1902, 1905-09). H. gjorde 1916 en färd till Mellanöstern och 1923 en jordenruntresa.

År 1927 återvände H. till Centralasien för att på uppdrag av Lufthansa undersöka flygrutter och etablera affärskontakter mellan Europa och Fjärran Östern. Han stannade, med korta avbrott, till 1935 som chef för en serie expeditioner och forskningsföretag.

Åren 1933-35 undersökte H. på kinesiska regeringens uppdrag möjligheten att bygga bilvägar längs de gamla karavanlederna genom Gobiöknen.

Expeditionerna 1927-35, som var de vetenskapligt mest produktiva, var tidiga prov på mångvetenskapligt multinationellt fältarbete.

Den vetenskapliga publikationsserien från Hedinexpeditionen är beräknad att omfatta cirka 50 volymer.

H. har även författat många reseskildringar.

En stor tillgång har H. haft i sin talang som tecknare i detta sammanhang. H. ritade tusentals kartor och teckningar och hopbragte stora samlingar av geologiskt och etnografiskt material.

H. var ledamot av såväl Svenska Akademien (från 1913) som Vetenskapsakademien och mottog hedersdoktorat från univ. som Oxford, Cambridge och Harvard. /US

Hedin reste 16 oktober 1905 från Stockholm till Konstantinopel över Svarta havet samt vidare genom Armenien, Persien och Baluchistan till Simla i Indien. I östra Persien utforskades den föga kända saltstäppen Dasht-e Kavir. Redan vid resans början satte han som dess förnämsta mål att utforska Indus och Brahmaputras källtrakter och de stora sjöarna i Tibets centrala delar. Under två års tid utforskade och kartlade han stora delar av den tibetanska högplatån och skapade därigenom en klar bild av dess topografi. Han fick också tillfälle att besöka Shigatse, Panchen lamas residensstad.

Han beskriver tibetanerna som fredliga och gästvänliga men berättar att många myndighetspersoner enligt order uppifrån motarbetade alla kontakter med européer. Hedin ansåg att detta var ett sätt för kineserna att motarbeta europeiskt inflytande i Tibet. Misstänksamheten mot européer hade periodvis tvingat Hedin till att förklä sig till tibetansk fåraherde.[6]

Hedin upptäckte det viktiga bergssystem som är vattendelare mellan Brahmaputra och sjöregionen i norr. Han döpte det till Transhimalaya. Bergsystemets västra och östra partier var av gammalt och väl kända, men den mellersta delen undersöktes nu för första gången. Den 15 sept 1908 anlände Hedin till Simla, där expeditionen upplöstes. Efter ett längre uppehåll i Japan kom han 17 januari 1909 till Stockholm, där han fick ett storartat mottagande.

Resan skildrade Hedin i de populärt hållna böckerna Transhimalaya och Över land till Indien. (Wikipedia 2015-03-10)