Nordenskiöld, Erland :: etnograf, professor, intendent

Källor - http

kulturarvsdata.se

Erland Nordenskiöld, född 19 juli 1877 i Stockholm, död 5 juli 1932 i Göteborg, var en svensk museiman och forskningsresande.

I Göteborg kom Erland Nordenskiöld att tillhöra det så kallade Lördagsslaget i Göteborg, som samlades om lördagarna bland annat för att dryfta politiska frågor. Sällskapet räknade även bland andra Henrik Almstrand, Leonard Jägerskiöld, Ernst Hagelin, Otto Sylwan, Ludvig Stavenow, Erik Björkman, Axel Romdahl, Otto Lagercrantz, Axel Nilsson, Evald Lidén, Gösta Göthlin, Albert Lilienberg och Peter Lamberg.

Erland Nordenskiölds uppväxt och fostran präglades i hög grad av faderns vetenskapliga gärning. Kort efter sin fil.kand. företog han en resa till Sydamerika 1899. Han åtföljdes på resan av Oscar Borge, expeditionens botaniker. Åren 1901-1902 gjorde han en ny resa till samma kontinent, den så kallade Chaco-Cordillera-expeditionen. Denna hade planerats tillsammans med Eric von Rosen och Gustaf von Hofsten, som var expeditionens etnograf-arkeolog respektive botaniker. Under denna resa väcktes Nordenskiölds intresse för indianer. Nya resor företogs 1904-1905 och 1908-1909, den senaste tack vare vännen Arvid Hernmarcks generösa bidrag. År 1913 företog han en ny resa, denna gång som nybakad intendent vid Göteborgs museum och föreståndare för dess etnografiska avdelning. På grund av första världskrigets utbrott dröjde det 13 år tills han åter kunde resa till Sydamerika.

Nordenskiöld förde rika och idag unika samlingar från Sydamerikas indianer hem till Göteborgs museum. Några av de folk han besökte är idag utrotade, andra har förlorat sin kulturella identitet. Han var känd som en fascinerande men också krävande föredragshållare, som gärna ägnade sig åt detaljer. Nordenskiöld var ett ledande namn vid flera internationella amerikanistkongresser och en uppskattad generalsekreterare vid kongressen i Göteborg 1924. Som författare var han outtröttlig.

Hans musei- och forskartradition fördes vidare av Sven Lovén, Henry Wassén, Sigvald Linné, Stig Rydén och Karl Gustav Izikowitz. Nordenskiöld byggde upp den etnografiska avdelningen vid Göteborgs museum till vad som vid hans död betraktades som en förebild för motsvarande institutioner i världen. Han betraktas idag som en av pionjärerna inom den amerikanistiska forskningen.

(Wikipedia, 2016-11-15)

Far till Eric (född 1907), Carl (född 1917), Margareta (1920), Eva (född 1923) och Erland (född 1928).

Friherre, fil.hedersdr., professor, forskningsresande, etnograf.

Född 19 juli 1877, död 5 juli 1932.

Son till Adolf Erik och Anna Nordenskiöld.

Amanuens vid Riksmuseets etnorgrafiska avdelning i Stockholm 1906-1907.

Chef för etnografiska museet i Göteborg 1915-1932.

Expeditioner till Sydamrika:

- Chaco-Cordillera expeditionen 1901-02 till Argentina och Bolivia tillsammans med Eric von Rosen, Robert Fries och Gustaf von Hofsten samt Eric Boman.

- Svenska expeditionen 1904-05 till Bolivia och Peru tillsammans med Nils Holmgren (zoolog), Didrik Bildt (löjtnant).

- Hernmarckska expeditionen 1908-09 till Argentina och Bolivia.

- Forskningsresa 1913-14 till Argentina och Bolivia, tillsammans med hustrun Olga Nordenskiöld, medarbetare Albert Jonsson (förste konstapel) och Johan Berg (förste konstapel).

- Forskningsresa till Panama och Colombia 1927 tillsammans med hustrun Olga och sonen Eric Nordenskiöld samt Sigvald Linné.

Källor - http

collections.smvk.se, collections.smvk.se

Beskrivning

Göteborgs Etnografiska Museum (GEM) var ett kommunalt museum med rötter i Göteborg museum. Göteborgs museum grundades 1861 och låg då i Ostindiska huset. De etnografiska samlingarna var då en del av museet. Etnografiska avdelningen bildades år 1891 under Historiska nämnden och styrdes av Göteborgs Musei styrelse/Museistyrelsen fram till 1967. När Göteborgs Museum omorganiserades 1946 blev Etnografiska museet en självständig museiinstitution och benämndes Etnografiska museet men man hade kvar sina lokaler i Ostindiska huset. 1968-1997 styrdes museet av Museinämnden och 1997-1998 av Kulturnämnden. År 1993 omorganiserades Göteborgs stadsmuseum och då flyttade Göteborgs Etnografiska Museum till Göteborgs industrimuseums gamla lokaler i Gårda. Museet blev 1999 en del av Statens museer för världskultur men stängdes år 2000 och samlingarna flyttades till "Ebbe" på Ebbe Lieberathsgatan. Samlingarna ingår nu i Världskulturmuseet.

Källor - http

collections.smvk.se, www.ueforum.se

Källor, Wikipedia - beskr. av

sv.wikipedia.org

Beskrivning

Chaco-Cordillera-expeditionen, ägde rum 1901-1902, och var en svensk expedition som gick till Sydamerika. Deltagare var bland andra Erland Nordenskiöld, Robert Fries, Eric von Rosen, Eric Boman, Oscar Landberg, Sigfried Pettersson, Maximo, Pablo Piotti + 4 och Gustaf von Hofsten.

30/3 Nordenskiöld, Fries och Landberg lämnar Stockholm

27/4 ankomst Buenos Aires

Recuerdo de Tucman

12/5 Salta

24/5 San Pedro

Quinta (arkeologiska utgrävningar, N-skiöld och Boman)

Sierra Santa Barbara (Fries, Boman)

Laguna de la Brea (sjö, nytt läger)

Midsommar, Maximo lämnar

14/8 Rosen, Hofsten och P-son lämnar Bremen

15/8 R, H och P till Buenos Aires, N och F till Salta

6/10 Quebrada del Toro, Abra de Palomar, Moreno

Puna de Jujuy (fjällöken och sjö)

Casabindo, Ojo de Agua (Rosen utgrävningar)

Quatchuchiocana (N undersöker grottor, "spillningsgrottan, klippmålningar")

25/11 Salta (N, R och B för proviant)

ca 15/12 R o N via Quebrada de Humahuaca

24-31/12 Moreno

5/1 Cangrejillos

8/1 Tarija (Bolivia)

Boman lämnar

24/2 mot Chaco, Pablo Piotti anställs

Aguayrenda (franciskansk missionsstation), chiriguano-by

Tatarenda (basläger)

Källor - http

sv.wikipedia.org, collections.smvk.se

Beskrivning

Denna forskningsresa kom att bli Erland Nordenskiölds sista. Målet var Sydamerikas nordvästligaste hörn: Panamanäset och Chocó-provinsen i nordvästra Colombia. Han åtföljdes på resan av sin hustru Olga, äldste sonen Eric och arkeologen Sigvald Linné. N reste via Kalifornien, dit han inbjudits av professor Robert H Lowie i Berkeley att under hösten 1926 hålla en serie föreläsningar på temat de sydamerikanska indianernas kulturhistoria och att deltaga i arkeologiska utgrävningar nära Lodi i Kalifornien. I början av 1927 sammanstrålade expeditionsmedlemmarna i Panama, och det första målet var chocó-indianernas bosättningar vid Sambufloden i Darién. I sällskap med medicinmannen Sélimo Huacoriso, som blev N:s främste informant, fortsatte expeditionen sin resa söderut in på colombianskt territorium för fältstudier bland de två chocó-folken, emberá och vvaunana.

Vid återkomsten till Panama besöktes bogotá-indianerna (en grupp av guaymi) i västra Panama samt slutligen cuna-indianerna i San Blas-arkipelagen längs Panamas karibkust liksom deras släktingar på colombianskt område strax söder därom. Även från denna sista expedition hemfördes värdefulla etnografiska samlingar till Gbgs museum, men det som huvudsakligen kom att fånga N:s intresse var cuna-indianernas bildskrift samt de religiösa och magiska föreställningar som omgav denna. N inriktade sig efter hemkomsten främst på materialet från cuna-vistelsen i sin vetenskapliga produktion. Hans planer på en chocó-monografi förverkligades aldrig, men han hann publicera en populär skildring av hela expeditionen där mycket av etnografiskt intresse är noterat.

Källor - http

collections.smvk.se

Beskrivning

Hernmarckska expeditionen 1908-09 till Bolivia och Argentina. Deltagare var Erland Nordenskiöld, Carl Moberg och kalfaktor W. Andersson.

Erland, Moberg och Andersson lämnade Sverige på ångfartyget Drottning Sofia 21 februari 1908.

Källor - http

collections.smvk.se

Beskrivning

Den svenska expeditionen 1904-1905 var den tredje av Erland Nordenskiölds sex resor till Sydamerika. Expeditionen lämnade Stockholm 1 januari 1904. Första anhalt var Berlin. Sedan åkte de med HMS Trent och resan gick till Barbados, Trinidad, Jamaica och Panama. Huvudmålet för resanvar gränsområdet mellan Bolivia och Peru och omfattade provinserna Caupolican (Bolivia), Sandia (Peru) och Caravaya (Peru). Med på expeditionen följde zoologen Nils Holmgren och löjtnant Didrik Bildt (1879-1933) som dock tidigt lämnade expeditionen. I mitten av februari omfattade expeditionen Nordenskiöld, Holmgren, senor Guidon ayala, Santiago Siares, Julian Ovando, Kalle, Hermeterio Ampuero och kocken Diego Rodriges. I Pelechuco, Queradalen, Ollacheadalen, Chia och Sina utfördes ett stort antal gravundersökningar. Den sista etappen inleddes i oktober och då var endast Nordenskiöld, Holmgren och Kalle kvar från den ursprungliga styrkan. I början av 1905 återvänder Holmgren och Nordenskiöld till Sverige. (wikipedia, 2013-10-29)

Källor - http

collections.smvk.se, sv.wikipedia.org

Nordenskiöld, Erland. 1903. Från högfjäll och urskogar: Stämningsbilder från Anderdna och Chaco.

ibid. Arkeologiska undersökningar i Perus och Bolivias gränstrakter 1904-05, Kungl. Vetenskapsakademiens skriftserie

ibid. 1906. Eine Beiträge zur Kenntnis der südamerikanischen Tongefässe und ihrer Herstelllung

ibid. 1906. Travels on the Boundaries of Bolivia and Peru.

ibid. 1910. Indianlif, Stockholm.

ibid, 1911. Indianer och Hvita, Stockholm.

ibid. 1912. De sydamerikanska indianernas kulturhistoria.

ibid. 1915. Forskningar och äventyr i Sydamerika 1913-14. Stockholm.

ibid. 1916. Drömsagor från Anderna.

ibid. 1919. Sydamerika: Kampen om guld och silver 1498-1600.

ibid. 1928. Indianerna på Panamanäset

ibid. 1929. Notes on the Religion of the Cuna Indians.

Lindberg, Christer. 1995 Erland Nordenskiöld: en antropologisk biografi Lunds Reprocentral. (doktorsavhandling)

Lindberg, Christer. 1996. Erland Nordenskiöld - ett indianlif. Stockholm.

Beskrivning

Eric Nordenskiöld, född januari, 1907, son till Erland och Olga Nordenskiöld. Deltog i forskningsresa till Panama och Colombia 1927 där även Sigvald Linné var med.

Källor - http

collections.smvk.se, www.geni.com

Beskrivning

Olga Nordenskiöld (född Adelöw), född 12 februari 1887 i Uppsala, död 3 januari 1959 i Örebro, gift med Erland Nordenskiöld.

Olga var dotter till snickaren Vilhelm Ferdinand Adelöw och Johanna Karolina Widlund. Hon gifte sig 1910 med Erland och följde med honom på flera expeditioner. Den första var till Bolivia 1913-1914.

Mor till Eric.

Källor, Kulturnav - samma

kulturnav.org

Källor - http

collections.smvk.se, www.geni.com

Beskrivning

Gustaf Nordenskiöld, född 1868, död 1895, mineralog, arkeolog, fil.kand. Son till Adolf Erik Nordenskiöld.

G. N. företog sommaren 1890 en forskningsfärd till Spetsbergen , vars viktigaste resultat blev en värdefull samling växtförsteningar. Företog rekreationsresa till Italien, Paris, Nordamerika. /US

Gustaf gifte sig med Anna Smitt (senare Pauli) 1893 och de fick dottern Eva, född 1894.

Källor, Kulturnav - samma

kulturnav.org

Källor - http

libris.kb.se, collections.smvk.se

Beskrivning

Margareta Nordenskiöld, född 12 september 1920,

Margareta växte upp i Göteborg där fadern arbetade vid Etnografiska Museet. Erland dog då hon bara var 12 år. Mamma Olga flyttade då med sina barn från Göteborg till Södermanland och Dalbyö, en herrgård utanför Trosa, som Margarethas farfar Adolf Nordenskiöld köpte efter att ha genomfört Nordostpassagen. Dalbyö var så länge Olga levde en älskad plats, där syskonen och syskonbarnen träffades. Margaretha var gift med Folke Nilsson och fick med honom två döttrar. Christina och Lena. Hon hade vid sin död 6 barnbarn och 8 barnbarnsbarn. Efter skilsmässan från Folke, försörjde hon sig som konstnärinna. Hon var en äkta naivist och var mycket stolt över sin konst och hade många uppskattade utställningar. Hon fann stor inspiration i det skånska landskapet och älskade att måla hav och himmel. I Fortuna utanför Helsingborg bodde hon den andra halvan av sitt liv. (Ätterna Nordenskiölds Släktförening, Parentation vid släktmöte 24 oktober 2015)

Dotter till Erland och Olga, gift (1942-1977) med Folke Vilhelm Nilsson Graffberg, mor till Anna Olga Christina (född 1944) och Eva Lena Margaretah (född 1955). (holvaster, läst 2016)

Källor, Kulturnav - samma

kulturnav.org

Källor - http

holvaster.se