logo

Carlotta - databasen för museer

bild

Nordenskiöld, Erland :: friherre, etnograf, professor

Objektbeskrivning

Friherre, fil.hedersdr., professor, forskningsresande, etnograf.

Född 19 juli 1877, död 5 juli 1932.

Son till Adolf Erik och Anna Nordenskiöld.

Amanuens vid Riksmuseets etnorgrafiska avdelning i Stockholm 1906-1907.

Chef för etnografiska museet i Göteborg 1913-1932.

Expeditioner till Sydamerika:

- Chaco-Cordillera expeditionen 1901-02 till Argentina och Bolivia tillsammans med Eric von Rosen, Robert Fries och Gustaf von Hofsten samt Eric Boman.

- Svenska expeditionen 1904-05 till Bolivia och Peru tillsammans med Nils Holmgren (zoolog), Didrik Bildt (löjtnant).

- Hernmarckska expeditionen 1908-09 till Argentina och Bolivia tillsammans med Carl Moberg och kalfaktor Andersson.

- Forskningsresa 1913-14 till Argentina och Bolivia, tillsammans med hustrun Olga Nordenskiöld, medarbetare Albert Jonsson (förste konstapel) och Johan Berg (förste konstapel).

- Forskningsresa till Panama och Colombia 1927 tillsammans med hustrun Olga och sonen Eric Nordenskiöld samt Sigvald Linné.

1922 tf professor i etnografi vid göteborgs högskola. Från 1924 ordinarie.

Visat namn
Nordenskiöld, Erland
SMVK-EM - samma som
1020975
Personefternamn
Nordenskiöld
Personförnamn
Erland
Persontitel
friherre; etnograf; professor
Tidpunkt - födelse
1877-07-19
Tidpunkt - död
1932-07-05
Händelse - var närvarande vid
Chaco-Cordillera-expeditionen (1901-1902)
Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Källor - http
collections.smvk.se
Beskrivning
Chaco-Cordillera-expeditionen, ägde rum 1901-1902, och var en svensk expedition som gick till Sydamerika. Svenska deltagare var Erland Nordenskiöld, Robert Elias Fries, Eric Boman, Oscar Landberg, Eric von Rosen, Sigfrid Pettersson och Gustaf von Hofsten. Expeditionen gick till gränstrakterna mellan Argentina och Bolivia. Området var vid denna tid relativt odokumenterat av européer, de som varit där före svenskarna och beskrivit det i text var bland annat Hugh Algernon Weddel, Jules Crevaux, Lorenz, Hieronymus, Brachebusch, Max Uhle och Borelli.
Erland Nordenskiölds expedition till Patagonien (1899)
Källor - http
collections.smvk.se, runeberg.org
Beskrivning
Erland Nordenskiölds första expedition till Sydamerika gick från Malmö i januari 1899 till Patagonien och fjorden Ultima Esperanza. De kom till Punta Arenas i februari. Otto Nordenskjöld hade varit i Patagonien tidigare i en grotta och funnit lämningar efter ett trögdjur. Med på resan var Oscar Borge. På plats fick de sällskap av två sjömän, "Albert" och "Rudolf". Erland köpte ett kranium efter en urinvånare. Hans fotoutrustning skadades och det finns inte mycket bilder från resan men några. Samlingarna hamnade på Malmö museer. På Världskulturmuseet finns två pilar från selk'nam samt tre fotografier varav ett avbildar "Herman" (någon av Albert och Rudolf eller en tredje person?).
Expedition till Bolivia (1913-1914)
alt
Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor - http
collections.smvk.se
Beskrivning
Forskningsresa 1913-1914 till Bolivia och liten del av Brasilien öster om Rio Guapore. Deltagare var Erland och Olga Nordenskiöld, förste konstapel Johan Berg (han blev mördad under expeditionen), förste konstapel Albert Jonsson (han fick avbryta och åka hem tidigt), argentinaren Rodriguez, hunden Toy, en häst och nio mulåsnor.
Expedition till Panama och Colombia (1927)
alt
Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor - http
collections.smvk.se
Beskrivning

Denna forskningsresa kom att bli Erland Nordenskiölds sista. Målet var Sydamerikas nordvästligaste hörn: Panamanäset och Chocó-provinsen i nordvästra Colombia. Han åtföljdes på resan av sin hustru Olga, äldste sonen Eric och arkeologen Sigvald Linné. N reste via Kalifornien, dit han inbjudits av professor Robert H Lowie i Berkeley att under hösten 1926 hålla en serie föreläsningar på temat de sydamerikanska indianernas kulturhistoria och att deltaga i arkeologiska utgrävningar nära Lodi i Kalifornien. I början av 1927 sammanstrålade expeditionsmedlemmarna i Panama, och det första målet var chocó-indianernas bosättningar vid Sambufloden i Darién. I sällskap med medicinmannen Sélimo Huacoriso, som blev N:s främste informant, fortsatte expeditionen sin resa söderut in på colombianskt territorium för fältstudier bland de två chocó-folken, emberá och vvaunana.

Vid återkomsten till Panama besöktes bogotá-indianerna (en grupp av guaymi) i västra Panama samt slutligen cuna-indianerna i San Blas-arkipelagen längs Panamas karibkust liksom deras släktingar på colombianskt område strax söder därom. Även från denna sista expedition hemfördes värdefulla etnografiska samlingar till Gbgs museum, men det som huvudsakligen kom att fånga N:s intresse var cuna-indianernas bildskrift samt de religiösa och magiska föreställningar som omgav denna. N inriktade sig efter hemkomsten främst på materialet från cuna-vistelsen i sin vetenskapliga produktion. Hans planer på en chocó-monografi förverkligades aldrig, men han hann publicera en populär skildring av hela expeditionen där mycket av etnografiskt intresse är noterat.

, Den Svenska Panama och Colombiaexpeditionen
Hernmarckska expeditionen (1908-1909)
alt
Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor - http
collections.smvk.se
Beskrivning

Hernmarckska expeditionen 1908-09 till Bolivia och Argentina. Deltagare var Erland Nordenskiöld, Carl Moberg och kalfaktor W. Andersson.

Erland, Moberg och Andersson lämnade Sverige på ångfartyget Drottning Sofia 21 februari 1908. Sockerfabriken Esperanza i norra Argentina var första målet. Under en månad stannade man här hos ägarna bröderna Leach för att skaffa utrustning.

Den 5 maj begav sig expeditionen mot Pilcomayofloden och under ca 2 månader utforskade man området. Under denna del av expeditionen var det framför allt chorotes, nivaclé (ashuslay), toba och mataco som man träffade. I slutet av juli reste de vidare via Yacuiba till San Francisco som tidigare varit en missionsstation men som nu var en chiriguanoby. I augusti tillbringade de en vecka hos tapiete. I Caipipendidalen gästade Nordenskiöld chiriguanhövdingen Taruiri. I denna dal kunde de samla in stora mängder etnografika och utförde även arkeologiska utgrävningar.

Efter Pilcomayofloden reste de vidare norrut mot Santa Cruz de la Sierra via Charagua. I oktober korsade de floden Rio Grande. De stannade vid det skulpterade berget (Fuerte de Samaipata) vid Samaipata, i provinsen Florida i en veckas tid. Här fotograferade och dokumenterade Nordenskiöld klippristningar och andra formationer.

I november lämnade de Santa Cruz. I provinsen Sara träffade de Don Casiano Gutierrez. De utförde här arkeologiska undersökningar och gjorde besök hos bland annat churápa. Med motorbåt kunde de ta sig uppför Rio Mamoró och kunde då besöka yuracáre. Vid denna tid lämnade Andersson expeditionen, lockad av gummiindustrin. Andra grupper de besökte var chacobo.

Under perioden mars-maj 1909 fortsatte expeditionen med flera exkursioner i gränsområdet mellan Bolivia och Brasilien. Här besökte de bland annat baures och siriono. I Caimanes och de sumpmarker som finns där i provinsen Moxos (Mojos) fann de spår efter en tidigare kultur i form av jordkullar. Här genomfördes arkeologiska undersökningar och en av högarna döptes till mound Hernmarck. Efter utgrävningarna påbörjades återfärden tillbaks till Pilcomayofloden via Santa Cruz. Här skildes Nordenskiölds och Mobergs vägar åt. Nordenskiöld tillbringade två veckor i september 1909 hos munkarna i Santa Rosa och Ivu och kunde under denna tid besöka chané- och chiriguanobyar.

Svenska expeditionen (1904-1905)
alt
Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Källor - http
collections.smvk.se
Beskrivning
Den svenska expeditionen 1904-1905 var den tredje av Erland Nordenskiölds sex resor till Sydamerika. Expeditionen lämnade Stockholm 1 januari 1904. Första anhalt var Berlin. Sedan åkte de med HMS Trent och resan gick till Barbados, Trinidad, Jamaica och Panama. Huvudmålet för resanvar gränsområdet mellan Bolivia och Peru och omfattade provinserna Caupolican (Bolivia), Sandia (Peru) och Caravaya (Peru). Med på expeditionen följde zoologen Nils Holmgren och löjtnant Didrik Bildt (1879-1933) som dock tidigt lämnade expeditionen. I mitten av februari omfattade expeditionen Nordenskiöld, Holmgren, senor Guidon ayala, Santiago Siares, Julian Ovando, Kalle, Hermeterio Ampuero och kocken Diego Rodriges. I Pelechuco, Queradalen, Ollacheadalen, Chia och Sina utfördes ett stort antal gravundersökningar. Den sista etappen inleddes i oktober och då var endast Nordenskiöld, Holmgren och Kalle kvar från den ursprungliga styrkan. I början av 1905 återvänder Holmgren och Nordenskiöld till Sverige. (wikipedia, 2013-10-29)
Beskrivning

Friherre, fil.hedersdr., professor, forskningsresande, etnograf.

Född 19 juli 1877, död 5 juli 1932.

Son till Adolf Erik och Anna Nordenskiöld.

Amanuens vid Riksmuseets etnorgrafiska avdelning i Stockholm 1906-1907.

Chef för etnografiska museet i Göteborg 1913-1932.

Expeditioner till Sydamerika:

- Chaco-Cordillera expeditionen 1901-02 till Argentina och Bolivia tillsammans med Eric von Rosen, Robert Fries och Gustaf von Hofsten samt Eric Boman.

- Svenska expeditionen 1904-05 till Bolivia och Peru tillsammans med Nils Holmgren (zoolog), Didrik Bildt (löjtnant).

- Hernmarckska expeditionen 1908-09 till Argentina och Bolivia tillsammans med Carl Moberg och kalfaktor Andersson.

- Forskningsresa 1913-14 till Argentina och Bolivia, tillsammans med hustrun Olga Nordenskiöld, medarbetare Albert Jonsson (förste konstapel) och Johan Berg (förste konstapel).

- Forskningsresa till Panama och Colombia 1927 tillsammans med hustrun Olga och sonen Eric Nordenskiöld samt Sigvald Linné.

1922 tf professor i etnografi vid göteborgs högskola. Från 1924 ordinarie.

Land - verksamhet
Sverige : Europa
alt
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Geonames-referens
sws.geonames.org
Ort - verksamhet
Stockholm; Göteborg
Referens - källa
Lowie, Robert H. (1933) Erland Nordenskiöld. I American Anthropologist Vol. 35.1, s. 158-164
Källor - http
libris.kb.se, anthrosource.onlinelibrary.wiley.com
Saari, Laura Maria (2019) Paisajes hidroliminales: Perspectivas desde la línea del agua sobre Circulación y caminos de memoria En la frontera andino-chaqueña (uppsats, arekologi, Universidad de Cádiz)
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Källor, Wikidata - samma som
www.wikidata.org
Källor - http
www.americanists.se; collections.smvk.se; libris.kb.se; digitaltmuseum.org; samlingar.goteborgsstadsmuseum.se
Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Libris-id - samma som
253293
Källor

Nordenskiöld, Erland. 1903. Från högfjäll och urskogar: Stämningsbilder från Anderdna och Chaco.

ibid. Arkeologiska undersökningar i Perus och Bolivias gränstrakter 1904-05, Kungl. Vetenskapsakademiens skriftserie

ibid. 1906. Eine Beiträge zur Kenntnis der südamerikanischen Tongefässe und ihrer Herstelllung

ibid. 1906. Travels on the Boundaries of Bolivia and Peru.

ibid. 1910. Indianlif, Stockholm.

ibid, 1911. Indianer och Hvita, Stockholm.

ibid. 1912. De sydamerikanska indianernas kulturhistoria.

ibid. 1915. Forskningar och äventyr i Sydamerika 1913-14. Stockholm.

ibid. 1916. Drömsagor från Anderna.

ibid. 1919. Sydamerika: Kampen om guld och silver 1498-1600.

ibid. 1928. Indianerna på Panamanäset

ibid. 1929. Notes on the Religion of the Cuna Indians.

Lindberg, Christer. 1995 Erland Nordenskiöld: en antropologisk biografi Lunds Reprocentral. (doktorsavhandling)

Lindberg, Christer. 1996. Erland Nordenskiöld - ett indianlif. Stockholm.

Datum - registrering
2009-10-27

Lämna en kommentar

Här kan du lämna en egen kommentar. En e-postadress är obligatoriskt, liksom ett alias, samt läsa och godkänna användarvillkoren.