logo

Carlotta - databasen för museer

K-16011-020 :: Fragment, Skärva

Objektbeskrivning
Skärva, Shajing.
Accessionsnummer
K-16011-020
Alternativ identitet
SCH-2023-014
Sakord
Fragment; Skärva
Utlån - planerat
2023.0011, Institute of Archaeology (Oxford)
Datering
Shajing (ca 1000-400 f.Kr.)
Region - fyndplats
Shajing
Land - ursprung
Kina : Asien
alt
Geonames-referens
sws.geonames.org
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Land, engelska - ursprung
China
Världsdel - ursprung
Asien
Geografiskt namn - annat
Shajing
Beskrivning
Skärva, Shajing.
Materialkategori
Keramik
Material
Lergods
Material, engelska
Earthenware
Anmärkning
Registrerad 2023 i samband med samlingsbesök inför analyslån. Dessförinnan oregistrerad.
Namn - förvärvat från
Andersson, Johan Gunnar (1874-07-03 - 1960-10-29), Arkeolog
alt
Beskrivning

Johan Gunnar Andersson, född 3 juli 1874 i Knista, Närke, död 29 oktober 1960, var en svensk arkeolog, paleontolog och geolog, internationellt känd främst för sina banbrytande upptäckter i Kina. Han var son till lantbrukarna Johan Andersson och Hedvig Lekberg. Redan som 25-åring var han 1898 med i Nathorsts vetenskapliga expedition till Spetsbergen där de utforskade Kong Karls land och Vitön. Med fartyget Antarctic genomförde de den första kringseglingen av Svalbard på svensk köl. Andersson genomförde i sammanhanget också 1899 en egen expedition till Björnön, som han sedan baserade sin doktorsavhandling på. 1901 blev han docent i geologi vid Uppsala universitet.

Andersson reste med Otto Nordenskjöld på den Första svenska Antarktisexpeditionen (1901 - 1903) på "Antarctic" som andreman. På nedresan anlöpte de Sydgeorgien, och det berättas att det var Andersson som kom på namnet Grytviken, då där låg en massa gamla grytor för trankok och skräpade. I sin egen bok "Antarctic" är Andersson mera oprecis och antyder att namngivningen var kollektiv: "Vi gåvo åt denna lilla idealiskt trygga hamn namnet Grytviken". Antarctic lämnade expeditionen på Antarktiska halvön över sommaren, men förliste i skruvisen på återvägen, så expeditionen blev tvungen att övervintra i Antarktis. Dessutom hade Andersson med en grupp på tre forskare hamnat på en annan ö, där de nödgades bygga en liten stenhydda och leva på pingviner tills räddningsexpeditionen kom fram följande år. År 1906 blev han med professors namn tillförordnad chef för Sveriges geologiska undersökning. Han blev ledamot av Lantbruksakademien 1908 och Vetenskapsakademien 1911.

1914 anställdes han av den kinesiska regeringen för en malmgeologisk undersökning, som ledde honom in på även etnologiska och arkeologiska forskningar rörande Kinas dittills okända förhistoria vilka gjorde honom internationellt och nationellt berömd. År 1925 blev han professor i geologi vid Stockholms högskola. 1926 fick han en personlig professur i östasiatisk arkeologi och blev samtidigt utnämnd till föreståndare för det nyinrättade museet Statens östasiatiska samlingar, sedan dess internationellt berömt som "Museum of Far Eastern Antiquities". Dessa utgör nu Östasiatiska museet.

Tillsammans med hustrun Signe Berner-Alm fick den en dotter. (wikipedia, 2011-01-28). Signe var född 1881 och de gifte sig 1905. Andersson gifte om sig 1923 med Elsa Rosenius.

Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor - http
collections.smvk.se, libris.kb.se
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Händelse - var närvarande vid
J. G. Anderssons utgrävningar i Kina (1920-1925)
Beskrivning
Johan Gunnar Andersson utförde arkeologiska undersökningar under åren 1921-1924 i Kina. Andersson kom till Kina 1914 och hade som uppdrag att kartlägga Kinas geologi och i anslutning till dessa undersökningar gjordes paleolitiska, och efterhand även arkeologiska, undersökningar. Under 1920 samlade han in arkeologiska föremål, bland annat i Inre Mongoliet. Under 1921 gjordes arkeologiska utgrävningar av neolitiska lämningar nära byn Yangshao i den västra delen av Henanprovinsen. Denna by gav namn åt Yangshaokulturen, en tidigare outforskad del av Kinas förhistoria. Samma år fortsatte Otto Zdansky på uppdrag av Andersson att gräva i Zhoukoudian där han hittade Pekingmänniskan. Utgrävningarna följdes av ytterligare utgrävningar längre västerut under de följande åren, bland annat i Gansuprovinsen. Fynden från Anderssons utgrävningar blev sedan de Östasiatiska samlingarna som 1959 slogs ihop med Nationalmuseums östasiatiska samlingar till Östasiatiska museet.
Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor - http
collections.smvk.se
Registrering av JGA-material, eftersläpande katalogisering
Beskrivning
K-16007 = "P.L.C.T", K-16013 = "Y.C.K.P.P.", K-16003 = "L.H.T", K-16008 = "Y.M.T [Y.M.I?], K-16009 = "C.Y." samt "M.E.S.K.", K-16012 = "Ch.HS. HS.K." / "HS.K.", K-16011 = "S.Ch" / "Sh.Ch.", K-16014 = "T.C.P.", K-16000 används för diverse material, K-16002 = "P.C.C.", K-16004 = "S.W.S", K-16001 = "S.C.C." , K-16010 = "H.H.H.", K-16005 = "N.P.Hs", K-16006 = "M.C.Y.", K-16015 = "K.C.C"
Samlingsbesök.2023-06-05-2023-06-16. JGA-skärvor
Beskrivning
Fortsättning på Excavating Prehistoric China in Present-Day Sweden: Unlocking Forgotten Treasures in the Museum of Far Eastern Antiquities (MFEA), Stockholm. Projektet har utvidgats med fler samarbetspartners, nationellt och internationellt. Besöket gick ut på kartläggning av material i magasin, urval av skärvor inför kommande provtagning mm. Från SMVK sida ingår Michel Lee (intendent), Adam Norberg och Mia Broné (antikvarier), Monica Sargren (arkivarie)
Samlingsbesök. 2023-10-16 - 2023-10-17. Ole Stilborg Provtagning
Beskrivning
Provtagning JGA skärvor
Tillhör Samling
K-11998-11999, 16000, JGA :: Johan Gunnar Andersson

Lämna en kommentar

Här kan du lämna en egen kommentar. En e-postadress är obligatoriskt, liksom ett alias, samt läsa och godkänna användarvillkoren.