KM 6910 :: bälte
- Objektbeskrivning
Bälte med pungtross för en karesuandolapp.
Finsk typ, Lappland Karesuando.
Mässingstycken, fyrkantiga, prydda med mittrand och fyra rundlar och hjärtan hängande i ring. Hoplödda två och två, 26 st uppträdda på läderremsa.
Avlångt utskuret spänne, detsamma på var skärpände. Sked i fodralet av silver.
Skärpet av samma typ som två andra skärp märkta G Blomqvist KM 1903, 36021.
Pungtrossen, (gehäng) med:
Mässingsring hängande i läderögla vari hänger:
1) Knivfodral, sirat, med en stor och två små knivar. (Verkar ryskt tyckte Elsa Aira från Jokkmokk mars 1977 samernas folkh.sk.)
2) Knivfodral, enkelt, kniv märkt Oscar Svalling & co Eskilstuna.
3) Saxfodral med sax
4) Skedfodral, påse av skinn prydd med mässingsringar i skinnöglor, sked av silver. Kort skaft med ringar.Stämplar ND (två kunga kronor) OF ?) Piteå. N.Östedt, mästare 1829-1881.
5) Nålhus av mässing. Tyget i skinnremsorna borta.
A-S Svakko 2018: Bältet är typisk finsk tillverkning i mässing.Gehäng och bälte hör troligen inte ihop. Öglan har ej nötts som om den suttit mot mässingsbältet, den är också bredare än bältet. Gehänget har hängt på bredare mjukare bälte när det användes. Svakko har inte tidigare sett denna kombination av gehäng och bälte. Däremot brukar liknande stora knivar finnas på sådana mässingsbälten. Kanske har kniven hört ihop med bältet.
Gehänget är samiskt med saxfodral, skedfodral, nålhus och den enkla singelkniven. Själva pungtrossen formad som ett solkors ser svarvad ut, kan ha tillhört något annat från början.
1. Kniven med två små knivar hör troligen inte till gehänget från början. (Vanligt att samlare hängde upp samiska samlingsföremål på väggen, jfr Hjalmar Lundbohm, kan ha placerats ihop så). Två saker i varje hål på gehänget. Blir balans med de fyra föremålen.
2. Kniv. Tidig morakniv. Typiskt att fodralet inte är dekorerat. Kan ha suttit en mässingsring längst ner. Samma läder som i saxfodralet och öglan. Kniven typisk skogssamisk Arvidsjaur/Arjeplog. Typiskt och enkelt för sydsamiskt.
3. Saxfodral i läder, sytt med sentråd, liten järnsax, typiskt kvinnligt gehäng. Smidig att ha med när man är på flytt.
4. Skedpung, vittnar om Arvidsjaur och skogssamer. Brunt skinn, vit skinnpasspoal och halsen på pungen är också vitt skinn. Typisk skogssamisk företeelse att blanda vitt och brunt skinn, men inte i rutor, som man gör i Jokkmokk. Formen på spegeln är lite spetsig, nästan Malå. Silverskeden har en stump sentråd längst upp – den har kanske hängt någonstans. Kanske varit en hornsked från början Vet ej. Silverskeden i kanske inte alltid hört dit aningen stor. Stämpel sked Piteå 1829-1881. N Östedt.
Gamla, dyrbara glaspärlor, blå. (AS har sett liknande glaspärlor). (På en offerplats utanför Kiruna – fanns mynt från 600-talet och några fazettslipade pärlor. Ofta inte så mycket pärlor hos skogssamer.) Har suttit klädestofsar i gult och rött nedanför dekoren. Ylleband, maskinflätat, påsytt senare av brukaren. Rött = status. Rött och gult är typiskt Arvidsjaur.
5. Nålhuset. Mässingsnålhus. Beställt. Tjockt och tunt. Koniskt. Gjutet eller svarvat. Rejäla mässingsringar. Sytt med sentråd, innehållet i nålhuset.
Lämna en kommentar
Här kan du lämna en egen kommentar om föremålet. Ange gärna e-postadress, så att vi kan komma i kontakt med dig. Vi granskar alla kommentarer innan ev. publicering.