logo

Carlotta - databasen för museer

bild

Svenska Missionsförbundet

Objektbeskrivning

Svenska Missionsförbundet (SMF, från 2003 Svenska Missionskyrkan, SMK) var ett svenskt nyevangeliskt, protestantiskt trossamfund grundat 1878. Fram till 2003 kallades man Svenska Missionsförbundet (SMF), därefter Svenska Missionskyrkan (SMK) fram till 2011. Samfundet har under sin historia bedrivit mission och biståndsprojekt i flertalet länder, bland annat i Kongo, Indien, Ryssland och Kina, men även i Sverige. SMF/SMK har under årens lopp haft eget bokförlag, tidningsutgivning, egna skolor (folkhögskolor samt missionärs- och pastorsutbildningar), ungdoms- och scoutverksamheter, samt har samarbetat med flera andra kristna organisationer i Sverige och i utlandet.

SMK har enligt beslut 2011 grundat ett nytt samfund tillsammans med Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige som heter Equmeniakyrkan (tidigare arbetsnamnet Gemensam Framtid). Från 1 juli 2012 har det nya samfundet övertagit såväl centralt anställd personal som verksamhet. De tre bildarsamfunden har avvecklats.

Visat namn
Svenska Missionsförbundet
Annat namn
S. M. F.; S.M.F.; Svenska Missionskyrkan; SMF; S.M.K.; SMK
Tidpunkt - öppnad/start
1878
Tidpunkt - stängd/slut
2012
Land - verksamhet
Indien : Asien
alt
Geonames-referens
sws.geonames.org
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Kina : Asien
alt
Geonames-referens
sws.geonames.org
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Kongo-Brazzaville : Afrika
alt
Geonames-referens
sws.geonames.org
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Kongo-Kinshasa : Afrika
alt
Geonames-referens
sws.geonames.org
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Objekttyp
Organisation
Beskrivning

Svenska Missionsförbundet (SMF, från 2003 Svenska Missionskyrkan, SMK) var ett svenskt nyevangeliskt, protestantiskt trossamfund grundat 1878. Fram till 2003 kallades man Svenska Missionsförbundet (SMF), därefter Svenska Missionskyrkan (SMK) fram till 2011. Samfundet har under sin historia bedrivit mission och biståndsprojekt i flertalet länder, bland annat i Kongo, Indien, Ryssland och Kina, men även i Sverige. SMF/SMK har under årens lopp haft eget bokförlag, tidningsutgivning, egna skolor (folkhögskolor samt missionärs- och pastorsutbildningar), ungdoms- och scoutverksamheter, samt har samarbetat med flera andra kristna organisationer i Sverige och i utlandet.

SMK har enligt beslut 2011 grundat ett nytt samfund tillsammans med Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige som heter Equmeniakyrkan (tidigare arbetsnamnet Gemensam Framtid). Från 1 juli 2012 har det nya samfundet övertagit såväl centralt anställd personal som verksamhet. De tre bildarsamfunden har avvecklats.

Beskrivning - tidigare
Svenska Missionskyrkan (tidigare Svenska Missionsförbundet) har existerat som egen rörelse sedan 1878, då man bryter från Svenska Kyrkan bland annat på grund av att man vill lägga större vikt på kristen mission i Sverige och i utlandet. (equmeniakyrkan.se, 2013-10-09)
Publicerad text
Svenska missionsförbundet var aktivt med mission i Östturkestan åren 1892–1938. I Östturkestan bedrev de svenska missionärerna ett antal projekt inklusive skolor, barnhem och sjukvård och tryckeri. På Svenska missionsförbundets generalkonferens 1893 togs beslutet att starta en mission i området men rekognosering till området hade skett tidigare än så. Redan 1891 påbörjade den svenske missionären Nils Fredrik Höijer från staden Tiflis (Tblisi) i Transkaukasien en rekognoseringsresa till staden Kashgar. I början av 1892 ankom han och hans resesällskap bestående av en armenier med namnet Mnatsakan samt den till kristendomen omvände turkiske mannen Johannes Avetaranian till Kashgar. Medan Höijer och Mnatsakan endast stannade åtta dagar i staden och sedan återvände till Transkaukasus, stannade Johannes Avetaranian kvar som ensam missionär i Kashgar fram till dess att missionärerna L. E. Högberg med fru Sigrid Högberg samt Miss Anna Nyström och den persiske läkaren Mirza Josef Messrur (Mirza Joseph Mässrur) anlände till Kashgar den 21 juli 1894. Efter att ha etablerat den första missionsstationen i Kashgar 1894, invigde Svenska missionsförbundet ytterligare en missionsstation år 1896 i staden Yarkand (Jarkend). Tolv år senare, 1908, invigdes en tredje anläggning i Hancheng, nära Kashgar. Slutligen, 1912, öppnades en fjärde station i staden Yengi Hissar (belägen mellan Kashgar och Yarkand). Bortsett från stationen i Hancheng som var ägnad åt mission bland den kinesisktalande befolkningen, var övriga stationer inriktade på arbete bland den Östturkiska muslimska befolkningen. Det fanns även planer på att öppna en missionsstation i staden Khotan men dessa planer genomfördes dock aldrig. Missionärerna fortsatte sitt arbete fram till 1938 då de tvingades lämna landet. Efter att ha lämnat Östturkestan fortsatte Svenska missionsförbundet dock sin verksamhet i Indien (Sammanfattning av text i Hällzon 2016).
Referens - källa
Dagbräckning i Kongo: Svenska missionsförbundets Kongomission. Sjöholm, Wilhelm & Jakob Lundahl (red.), Stockholm: Svenska missionsförbundets expedition, 1911.
alt
Källor - http
libris.kb.se, archive.org
Hällzon, Patrik (2016) Mazar Pilgrimage in the Footsteps of Swedish Missionaries in Eastern Turkestan. I Mazar: Studies on Islamic Sacred Sites in Central Eurasia / [ed] Sugawara Jun, Rahile Dawut, Tokyo: Tokyo University of Foreign Studies Press. Fuchu, s. 193-224
Källor - http
libris.kb.se, www.academia.edu
Lundahl, Jakob Emanuel (red.) (1917). På obanade stigar: tjugofem år i Ost-Turkestan : svenska missionsförbundets mission i Ost-Turkestan : illustrerade skildringar av missionärer. Stockholm: SMF
Källor - http
libris.kb.se, books.google.se
Wennborg, Fredrik Alexius & Sjöholm, Wilhelm (red.) (1916). Tjugofem år i Kina: Svenska Missionsförbundets kinamission : illustrerade skildringar av kinamissionärer
Källor - http
books.google.se, libris.kb.se
Källor - http
equmeniakyrkan.se
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org; sv.wikipedia.org; sv.wikipedia.org; sv.wikipedia.org
Källor, Viaf - samma
viaf.org

Lämna en kommentar

Här kan du lämna en egen kommentar. En e-postadress är obligatoriskt, liksom ett alias, samt läsa och godkänna användarvillkoren.