Stolpe, Hjalmar :: arkeolog, etnograf, intendent

Beskrivning

Etnografiska museet ligger i Museiparken vid Djurgårdsbrunnsvägen 34 på Ladugårdsgärdet i Stockholm och har sitt ursprung i Vetenskapsakademiens Naturaliekabinett från 1700-talet. Det ingår sedan 1999 i Statens museer för världskultur.

De äldsta delarna av museets samling kommer från Kungliga Vetenskapsakademien och har senare byggts på med material från insamlingsresor och andra gåvor. Redan kring 1860 påbörjades arbete för att förverkliga ett separat och permanent museum för de etnografiska samlingarna. Flera större publika utställningar arrangerades i tillfälliga lokaler för att skapa uppmärksamhet kring frågan. Här kan nämnas Allmänna etnografiska utställningen 1878-79, Vega-utställningen 1880, Vanadis-utställningen 1887 samt Utställning av arkeologiska och etnografiska samlingar från Centralamerika 1900.

Riksmuseets etnografiska samlingar hade ställts upp i ett särskilt rum 1841. År 1875 hade de ordnats i sex små rum på Wallingatan. En etnografisk avdelning bildades 1900 inom Naturhistoriska riksmuseet, som då fortfarande lydde under Kungliga vetenskapsakademien. Hjalmar Stolpe blev den etnografiska enhetens förste föreståndare och verksamheten bedrevs fram till 1930 i lokaler på Wallingatan 2 i centrala Stockholm. Utöver föremålssamlingarna på Wallingatan arrangerades större utställningar i andra lokaler, som Etnografiska Missionsutställningen 1907, Japanska konstutställningen 1911, Konsthantverk från Java och Kina 1915 och Exotisk konst och konsthantverk 1927.

År 1930 flyttades samlingarna in i tidigare militära byggnader på Ladugårdsgärde. Museet skildes organisatoriskt från Naturhistoriska riksmuseet 1935 under namnet Statens etnografiska museum. Fram till 1966 låg museet kvar under Kungliga vetenskapsakademiens inseende och vård.

Källor, Kulturnav - samma

kulturnav.org

Källor - http

collections.smvk.se, carl.kulturen.com, collections.smvk.se

Källor, Wikipedia - beskr. av

sv.wikipedia.org

Beskrivning

Statens historiska museum, Historiska museet, är ett svenskt historiskt museum i Stockholm. Historiska museet ligger vid korsningen Narvavägen/Linnégatan i stadsdelen Östermalm. Nuvarande byggnad uppfördes 1934–1939, ritad av Bengt Romare och Georg Scherman.

Museet är ett ansvarsmuseum, vilket betyder att det har övergripande ansvar för arkeologiska fynd och kyrkliga konstföremål. Berömt är det så kallade Guldrummet, där flera guldföremål från bronsåldern, järnåldern, medeltiden och trettioåriga kriget finns utställda.

Prefixet "SHM" i ett inventarienummer i museikataloger och annan facklitteratur anger att föremålet tillhör Statens historiska museums samlingar. Numreringen är löpande; SHM 1 är ett relikvarium, det så kallade Elisabethrelikvariet som troligen har innehållit en relik från ett helgon. Det senaste med inventarienummer försedda föremålet (2011) har nr SHM 35074. Museets har en restaurang (Rosengården), med uteservering på sommaren, och det finns även en museibutik. (Wikipedia 2015-03-11)

Källor, Kulturnav - samma

kulturnav.org

Källor - http

collections.smvk.se, libris.kb.se, commons.wikimedia.org

Källor, Wikipedia - beskr. av

sv.wikipedia.org

Hjalmar Stolpe, verksam vid Statens historiska museum 1874 -1900. Professor och intendent vid Riksmuseets etnografiska avd. från 1903 till 1905. S. lyckades år 1900 få de etnografiska samlingarna vid Riksmus. erkända som en självständig avd. och förordnades år 1900 till föreståndare där. Grundade Etnografiska Museet i Stockholm och var banbrytare på ornamentstudiets område. Utgav 1890-91 det banbrytande verket "Utvecklingsföreteelser i naturfolkens ornamentik".

S. gjorde naturhistoriska och arkeologiska studier på Björkö, Birka

fr o m 1871. Grävningarna fortsatte 1873-81. Mera tillfälligt 1888-90 och 1895. Omkring 1.100 gravar samt ett parti av "svarta jorden" undersöktes, varjämte gravfälten delvis kartlades 1888-89.

Åren 1881-82 och 1893 undersökte han de berömda båtgravarna vid Vendels kyrka i Uppland och 1891-92 stenålderlämningarna i grottan Stora Förvar på Stora Karlsö vid Gotland.

S. använde tidigt fototekniken och framstår som Sveriges förste store stilbildande fältarkeolog.

Deltog som etnograf i fregatten Vanadis världsomsegling 1883-85, varifrån han hemförde 7.500 föremål. /US

Beskrivning

En 13:e (trettonde) internationella amerikanistkonferensen höll i New York i oktober 1902. Deltagare från Sverige var Hjalmar Stolpe, Carl Hartman och Åke Sjögren.

Beskrivning

Världsomseglingen med Vanadis ägde rum 1883 till 1885. I Sheerness lossnade en båt när den skulle firas ner och fyra man ur besättningen skadades. En stormby satte senare fartyget på drift så det stötte ihop med den engelska monitoren Hydra, inget av fartygen fick dock några större skador. Under besöket i Lissabon avlade H. M. Konungen och H. K H. Kronprinsen av Portugal besök ombord. I Valparaíso avlade republikens president besök ombord. Under getjakt på ön Nouka Hiva föll en man ur besättningen så svårt i bergen att han senare avled samma dag. I Papeete avlade H.M. Konungen av Tahiti besök ombord. I Honolulu hedrades man av en visit av den infödde härskaren, kung Kalakau. 15 september till ankars iShanghai råkade hon ut för en våldsam orkan men man lyckades att med reservankare ock maskinkraft förhindra att hon kom på drift. Fartygets båtar ådrog sig dock en del skador och en ångslup kom på drift och sjönk men kunde senare bärgas. 6 april 1885 föll en av stormärsgastarna i däck och avled omedelbart. Han begravdes i land vid framkomsten till Gibraltar några dagar senare. Vi återkomsten till Sverige 9 maj 1885 hade hon legat till sjöss effektiv gångtid c:a 11 månader, varav längsta tiden från hamn till hamn var 28 dagar på resan mellan Lissabon och Rio de Janeiro. Fartygschef var kommendör O. Lagerberg. Sekond var kapten H. af Klintberg.

Färdväg

Sverige, avseglade 5 december 1883

Sheerness, England, anlöpte 10 december

The Downs, England

Lissabon, Portugal anlöpte 22 december

Rio de Janeiro, Brasilien, anlöpte 1 februari 1884

Punta Arenas, Chile, anlöpte 29 februari

Borja Bay, anlöpte 2 mars

Colombine cove, Newton Island, anlöpte 3 mars

Molyneux Sound, anlöpte 4 mars

Green Harbour, anlöpte 5 mars

Valparaíso, Chile anlöpte 14 mars

Callao, Peru, anlöpte 3 april

Anna Maria Bay ön Nuku Hiva, Marquesasöarna, Franska Polynesien, anlöpte 8 maj

Fakarava, Pamotousöarna, Franska Polynesien, anlöpte 15 maj

Papeete, Tahiti, anlöpte 19 maj

Honolulu, Hawaii, USA, anlöpte 19 juni

Jaluit, anlöpte 26 juli

Yokohama, Japan, anlöpte 26 augusti

Kobe, Japan, anlöpte 3 oktober

Nagasaki, Japan, anlöpte 8 oktober

Hongkong, anlöpte 18 oktober

Manila, Filippinerna, anlöpte 1 november

Bangkok, anlöpte 17 november

Singapore, anlöpte 28 november

Calcutta, Indien, anlöpte 19 december

Colombo, Ceylon, anlöpte 13 januari 1885

Bombay, Indien, anlöpte 26 januari

Aden, Jemen, anlöpte 18 februari

Massaua, Eritrea, anlöpte 21 fabruari

Port Said, Egypten, anlöpte 7 mars

Alexandria, Egypten, 11 mars

Malta, Italien, anlöpte 24 mars

Gibraltar, anlöpte 11 april

Malmö, anlöpte 2 maj

Karlskrona, anlöpte 5 maj

Stockholm, anlöpte 9 maj

(wikipedia, 2024-08-19)

Källor, Kulturnav - samma

kulturnav.org

Källor - http

digitaltmuseum.se, www.postmuseum.se, collections.smvk.se

Källor, Wikipedia - beskr. av

sv.wikipedia.org

Källor - http

libris.kb.se

Beskrivning

Estrid Fabricius (född Stolpe), född 3 juni 1876 i Stockholm, död 28 mars 1967 i Köpenhamn, dotter till Hjalmar Stolpe och Emmy Holmgren (Vilhelmine Emerntia Holmgren, f. 1846, d. 1908 ). Hon gifte sig med professor Knud Fabricius 19 maj 1906. De fick barnen Tordis (född 1908), Björn (född 1909) och en dotter till.

Källor, Kulturnav - samma

kulturnav.org